Dag Hammarskjöld, Carl von Linné och den väg som aldrig blev verklighet

Besökare i Uppsala lägger ofta märke till att två av Sveriges mest inflytelserika gestalter tycks dela samma landskap.

Den ene är Carl von Linné, 1700-talets naturforskare vars arbete bidrog till att lägga grunden för det moderna systemet för biologisk klassificering. Den andre är Dag Hammarskjöld, 1900-talets diplomat som skulle bli Förenta nationernas andre generalsekreterare.

Trots att de levde med nästan två århundradens mellanrum möts deras berättelser på ett förvånansvärt nära sätt.

Som pojke växte Dag Hammarskjöld upp på Uppsala slott, högt beläget på kullen med utsikt över staden. Bara en kort promenad därifrån låg Linnés hem och trädgård, vars inflytande förblev djupt invävt i Uppsalas identitet. Än i dag är det svårt att vistas i staden utan att stöta på påminnelser om den berömde botanisten.

Den närheten väcker en fascinerande fråga.

Vad hade hänt om Dag Hammarskjöld hade valt vetenskapen framför den offentliga tjänsten?

Uppsala: en stad präglad av lärdom

I generationer har Uppsala varit ett av Skandinaviens främsta centra för forskning och utbildning. Universitetet, grundat 1477, bidrog till att göra staden till en plats där idéer hade betydelse.

Linné är fortfarande en av universitetets mest hyllade gestalter. Hans samlingar, trädgårdar och vetenskapliga arv gjorde Uppsala till ett internationellt resmål för studenter med intresse för naturen.

När Dag växte upp under det tidiga 1900-talet levde dessa influenser fortfarande starkt kvar. Själva staden präglades av en tradition av iakttagelseförmåga, nyfikenhet och disciplinerat kunskapssökande.

Samma egenskaper skulle senare komma att känneteckna Hammarskjölds syn på diplomati.

En livslång kärlek till naturen

För Dag Hammarskjöld var naturen aldrig bara en hobby.

Genom hela livet sökte han sig till skogar, fjäll och öppna landskap. Hans dagböcker avslöjar en människa som fann andlig mening i naturen. Långt innan miljömedvetenhet blev något allmänt omhuldat visade han en djup uppskattning för vildmark, stillhet och ensamhet.

Vänner och kollegor återkom ofta till hans kärlek till vandring och friluftsliv. Under perioder av intensiv politisk press sökte han gång på gång förnyelse och perspektiv ute i naturen.

Denna koppling framträder tydligt i Markings liksom i Dags privata fotografier, där berg, träd, stenar och vildmark återkommer som symboler.

För Hammarskjöld var naturen inte bara en kuliss; den var ett klassrum.

Linnés skugga

Moderna diskussioner om Linné erkänner ofta en mycket svår verklighet. Vissa delar av hans arbete bidrog till rasindelningar som senare generationer skulle använda för att “rättfärdiga” skadliga och diskriminerande idéer. Den historien förtjänar att granskas både noggrant och kritiskt.

Samtidigt är Linnés bidrag till botaniken, ekologin och den vetenskapliga observationsmetoden fortfarande historiskt betydelsefulla. Hans arbete bidrog till att skapa ett ramverk som forskare fortsätter att utveckla än i dag.

För att vara tydlig: att klassificera människor efter ras var inte något som Dag stödde. I ett tal vid Lunds universitet år 1959 uttryckte han sig tydligt:

I believe that no anthropologist nowadays would say that the various branches of the family of man represent fundamentally different potentialities for contributions and development in various fields of intellectual and material activity. . . . We thus live in a world where, no more internationally than nationally, can any distinct group claim superiority in mental gifts and potentialities of development. . . . In these circumstances, it appears evident that no nation or group of nations can base its future on a claim of supremacy.

Botanisten som aldrig blev

Som barn funderade Dag på yrken som lärare, botanist och biolog. Hans mor Agnes kallade honom ibland för en “liten larv” eftersom han älskade att rota runt i jorden på jakt efter insekter.

Dag hade det tålamod som krävs för noggranna observationer. Han uppskattade ensamhet, trivdes med långa stunder av eftertanke och hade ett disciplinerat intellekt som kunde balansera detaljer med större sammanhang.

Dessa egenskaper tjänar naturligtvis diplomater väl, men de tjänar också vetenskapsmän. Det är lätt att föreställa sig en alternativ version av Dag som ägnade sina dagar åt att katalogisera alpina växter, bedriva fältforskning i avlägsna landskap eller undervisa vid ett universitet. Och under en kort period undervisade han faktiskt i nationalekonomi vid Stockholms högskola.

Men historien valde i slutändan en annan väg.

I stället för att klassificera arter ägnade han sitt liv åt att navigera konflikter mellan nationer. I stället för att studera ekosystem arbetade han inom den internationella diplomatins sköra ekosystem.

Varför den offentliga tjänsten vann

Varför diplomati i stället för botanik? Svaret kan ligga i en egenskap som återkommer gång på gång genom hela hans liv: pliktkänsla.

Gång på gång accepterade Hammarskjöld ansvar som han inte aktivt hade sökt. Oavsett om det gällde tjänstgöring inom den svenska statsförvaltningen eller arbetet vid Förenta nationerna steg han fram när omständigheterna krävde det.

Hans kärlek till naturen försvann aldrig, men historien placerade honom där han ansåg sig vara mest behövd. Som Neil Jordan en gång skrev om Michael Collins: “Some people are what the times demand.” Dag var vad hans tid krävde.

Resultatet blev ett liv som förenade kontemplation med handling, ensamhet med tjänande och eftertanke med ansvar.

Ett gemensamt arv

I dag kan besökare vandra genom Uppsala och möta båda männen på olika sätt.

Den ene hjälpte mänskligheten att förstå naturen.

Den andre ägnade sitt liv åt att förbättra mänsklighetens relation till sig själv.

Avståndet mellan Uppsala slott och Linnés hem är kort. Och avståndet mellan botanik och diplomati kan vara kortare än det först verkar.

Båda börjar med samma handling: att uppmärksamt se.

Utforska mer:

Ny inför Dag Hammarskjölds liv och arv? Börja här: https://decodingtheunicorn.com/new-to-dag-hammarskjold-start-here/

Saras kommande projekt, Simply Dag, släpps globalt den 29 juli. Hennes häfte Att förbli i sitt centrum: Ögonblick ur Dag Hammarskjölds liv finns nu tillgängligt i Sverige: https://sara-ija-shop.fourthwall.com/products/att-foerbli-i-sitt-centrum-oegonblick-ur-dag-hammarskjoelds-liv

Träd in i det privata rummet för läsare som ser bortom ytan. Anmäl dig till Unicorn Dispatch här: https://sara-causey.kit.com/2d8b7742dd.